Tillgänglighet vid lärosätens upphandling av programvara: webbtillgänglighetsdirektivet, EAA och EN 301 549

Lärosäten köper in de flesta digitala tjänster som studenter och anställda måste använda: lärplattformen, tentamenssystemet, video, bibliotekets databaser och e-böcker. När tjänsterna inte är tillgängliga är det oftast lärosätet som bär det rättsliga ansvaret och studenten som möter hindret. Den här guiden förklarar vilka EU-regler som gäller, vilken standard ni ska hänvisa till, hur ni läser en leverantörs tillgänglighetsrapport kritiskt och vad som bör stå i förfrågningsunderlaget och avtalet.

Publicerad 9 oktober 2026 · Källor kontrollerade 9 oktober 2026

Finns även på: English · Nederlands · Norsk · Suomi · Dansk · Français · Español · Português

1. Varför tillgänglighet hör hemma i upphandlingen

Lärosäten bygger få av de digitala tjänster som studenter och anställda är beroende av. Lärplattformar, tentamenssystem, inspelning av föreläsningar, biblioteksdatabaser och e-boksplattformar köps in eller licensieras. Om någon av dem inte går att använda med skärmläsare, tangentbord eller förstoring utestängs studenter från undervisning, examination eller forskning.

Det rättsliga ansvaret ligger oftast kvar hos lärosätet. Webbtillgänglighetsdirektivet undantar innehåll från tredje part endast om det ”varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga myndigheten eller står under dess kontroll” (art. 1.4 e). Jisc förklarar i sin vägledning för brittiska universitet att den brittiska regeringens Central Digital and Data Office ”has said that buying or licensing a third-party product could be considered to be funding the product” (har sagt att köp eller licensiering av en tredjepartsprodukt kan anses vara finansiering av produkten), och att det gäller material ”from e-books and e-journals to HR systems” (från e-böcker och e-tidskrifter till HR-system). Storbritannien är inte längre med i EU, men dess regler genomförde samma direktiv, och resonemanget är en användbar vägledning även för lärosäten inom EU.

Validemics analys Upphandlingen är det läge då lärosätet har störst inflytande. Före avtalet konkurrerar leverantören om kontraktet och är beredd att dokumentera, testa och åta sig saker. Efter undertecknandet kan lärosätet begära åtgärder men har få påtryckningsmedel kvar. Tillgänglighet bör därför ingå i samma leverantörsbedömning som dataskydd och informationssäkerhet, så som vi beskriver i vår guide till leverantörsbedömning för lärosäten.

2. Vad är webbtillgänglighetsdirektivet?

Direktiv (EU) 2016/2102 kräver att medlemsstaterna säkerställer att offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer är tillgängliga, det vill säga ”möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta” (art. 4). Det omfattar webbplatser oavsett vilken enhet som används och mobilappar. Offentliga lärosäten omfattas normalt som offentligrättsliga organ, och skyldigheterna gäller de system som de erbjuder studenter, anställda och allmänheten.

Vem räknas som offentlig myndighet?

Artikel 3.1 definierar offentlig myndighet med hänvisning till upphandlingsdirektivet. Ett ”offentligrättsligt organ” enligt artikel 2.1.4 i direktiv 2014/24/EU är ett organ som har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, utan industriell eller kommersiell karaktär, som är en juridisk person och som antingen till största delen finansieras av staten, står under dess kontroll eller har en styrelse där mer än hälften av ledamöterna utses av det allmänna. De flesta offentliga lärosäten uppfyller dessa kriterier. Jisc citerar brittisk vägledning om att ”most higher and further education providers are considered to be in scope” (de flesta anordnare av högre utbildning och vidareutbildning anses omfattas). Enskilda lärosäten behöver kontrollera sin egen ställning enligt nationell rätt.

Direktivet låter medlemsstaterna undanta skolor, daghem och förskolor (art. 1.5). Det innehåller inget motsvarande undantag för universitet och högskolor.

Datum och tillämpningsområde

Reglerna gällde för nya webbplatser från den 23 september 2019, för alla andra webbplatser från den 23 september 2020 och för mobilappar från den 23 juni 2021 (art. 12.3). Intranät och extranät som offentliggjorts före den 23 september 2019 är undantagna ”fram till dess att sådana webbplatser genomgår en omfattande översyn” (art. 1.4 g). Skäl 34 låter medlemsstaterna gå längre, till exempel för intranät som ”används av ett begränsat antal personer på arbetsplatsen eller inom undervisningen”. Flera länder har gjort det, så en lärplattform bakom inloggning omfattas ofta. Enligt Jiscs guide gäller att virtuella lärmiljöer och interna system som HR- eller ekonomisystem i Storbritannien ”all fall within scope” (alla omfattas).

Vad som är undantaget

Oproportionell börda

En offentlig myndighet behöver bara tillämpa kraven ”i den utsträckning som dessa krav inte lägger en oproportionell börda på de offentliga myndigheterna” (art. 5.1). Den ska väga myndighetens storlek, art och resurser samt de uppskattade kostnaderna mot fördelarna för personer med funktionsnedsättning, och i sin tillgänglighetsredogörelse förklara vilka delar den inte kunnat uppfylla, med tillgängliga alternativ där det är lämpligt (art. 5.2 och 5.4). Jisc tillägger att ”lack of time or knowledge, or not giving accessibility priority, should not be considerations in the assessment” (brist på tid eller kunskap, eller att tillgänglighet inte prioriterats, ska inte vägas in i bedömningen).

Tillgänglighetsredogörelse, återkoppling och tillsyn

Artikel 7.1 kräver ”ett detaljerat, fullständigt och tydligt tillgänglighetsutlåtande” (i Sverige kallat tillgänglighetsredogörelse) för varje webbplats och app, enligt kommissionens mall i genomförandebeslut (EU) 2018/1523. Redogörelsen ska beskriva vilket innehåll som inte är tillgängligt och varför, erbjuda en funktion för återkoppling och länka till uppföljningsförfarandet. Mallen använder tre nivåer av överensstämmelse: helt, delvis eller inte förenlig.

När lärosätet tar i bruk en leverantörs system är det lärosätet som publicerar redogörelsen för det. För att kunna skriva den behöver lärosätet fakta från leverantören, och leverantörens hjälp för att åtgärda det som användarna rapporterar.

Övervakning

Medlemsstaterna övervakar efterlevnaden regelbundet med den metod som anges i genomförandebeslut (EU) 2018/1524, som kombinerar ”en ingående övervakningsmetod för kontroll av överensstämmelse” med ”en förenklad övervakningsmetod för upptäckt av bristande överensstämmelse” (art. 5). De rapporterar till kommissionen vart tredje år. Kommissionens sida om direktivet påpekar att så kallade overlays, som inte får en webbplats att uppfylla standarden, inte är en lämplig lösning. En genomgång av lagtexten på klarspråk finns på vår sida Webbtillgänglighetsdirektivet förklarat.

3. Gäller tillgänglighetsdirektivet (EAA) för lärosäten?

Tillgänglighetsdirektivet, European Accessibility Act (direktiv (EU) 2019/882), lägger skyldigheter på ekonomiska aktörer: tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer. Medlemsstaterna har tillämpat det sedan den 28 juni 2025 (art. 31.2). Det reglerar inte lärosätets egen webbplats, som fortsatt omfattas av webbtillgänglighetsdirektivet. Det spelar ändå roll för lärosäten, eftersom många av deras leverantörer nu regleras direkt och eftersom det kopplas till offentlig upphandling genom artikel 24.

Vad det omfattar

Artikel 2 räknar upp de produkter och tjänster som omfattas. De mest relevanta för lärosäten är:

• Produkter som släpps ut på marknaden efter den 28 juni 2025: datorer med generella användningsområden för konsumenter och deras operativsystem, självbetjäningsterminaler som betal- och biljettautomater, terminalutrustning för konsumentbruk för elektroniska kommunikationstjänster och audiovisuella medietjänster samt läsplattor.
• Tjänster som tillhandahålls konsumenter efter den 28 juni 2025: elektroniska kommunikationstjänster, åtkomst till audiovisuella medietjänster, delar av persontransporttjänster, banktjänster för konsumenter, ”E-böcker och ändamålsenlig programvara” (led e) samt ”E-handelstjänster” (led f).

Definitionen av ”e-bok och ändamålsenlig programvara” omfattar de digitala filerna och den programvara, inklusive appar, som används för att få åtkomst till, navigera i och läsa dem (art. 3.41). Skäl 41 tillägger: ”När det gäller e-böcker skulle begreppet tjänsteleverantör kunna inbegripa utgivare och andra ekonomiska aktörer som distribuerar dessa.”

Vad det betyder för förlag och leverantörer som säljer till lärosäten

• Förlag och e-boksplattformar som riktar sig till konsumenter måste uppfylla bilaga I, avsnitt IV. För e-böcker innefattar det metadata om tillgänglighet, kompatibilitet med hjälpmedel och kravet: ”Säkerställa att åtgärder avseende förvaltning av digitala rättigheter inte blockerar tillgänglighetsfunktionerna.”
• Mikroföretag som tillhandahåller tjänster (färre än 10 anställda och en omsättning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro) är undantagna från kraven på tjänster (art. 4.5 och art. 3.23).
• En aktör kan åberopa ”grundläggande ändring” eller ”oproportionerligt stor börda” först efter en dokumenterad bedömning, som för tjänster ska förnyas minst vart femte år, och inte om aktören har fått finansiering för att förbättra tillgängligheten (art. 14).
• Tjänsteavtal som ingåtts före den 28 juni 2025 får fortsätta oförändrade tills de löper ut, dock längst fem år från det datumet (art. 32.1).

Validemics analys EAA utgår från konsumenter, definierade som fysiska personer som agerar ”för ändamål som ligger utanför dennes handel, företag, hantverksverksamhet eller yrke” (art. 3.22). En biblioteks institutionslicens är ett avtal mellan organisationer, och anställda använder en lärplattform i sitt arbete. Huruvida en viss tjänst på ett lärosäte omfattas kan därför vara oklart. I praktiken höjer EAA lägstanivån: ett förlag som har gjort sin e-boksplattform för konsumenter förenlig med kraven har goda förutsättningar att åta sig detsamma i en institutionslicens. Förlita er inte på att EAA täcker licensen, utan skriv in kravet.

Artikel 24: kopplingen till upphandling

Enligt artikel 24.1 ska tillgänglighetskraven i bilaga I, för de produkter och tjänster som avses i artikel 2, ”utgöra obligatoriska tillgänglighetskrav i den mening som avses i artikel 42.1 i direktiv 2014/24/EU”. När ett lärosäte till exempel upphandlar bärbara datorer och operativsystem av konsumenttyp bör de tekniska specifikationerna hänvisa till dessa krav. Om inköpet faller utanför artikel 2 gäller ändå artikel 42 i sig, som nästa avsnitt förklarar.

4. Vad kräver upphandlingsrätten?

Enligt artikel 42.1 i direktiv 2014/24/EU ska de tekniska specifikationerna, för alla upphandlingar där kontraktsföremålet ska användas av fysiska personer, ”oavsett om det rör sig om allmänheten eller personal vid den upphandlande myndigheten”, fastställas ”med hänsyn till kriterier avseende tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning eller formgivning med tanke på samtliga användares behov”. Det enda undantaget är ”vederbörligen motiverade fall”. Om EU-rätten fastställer obligatoriska tillgänglighetskrav ska specifikationerna hänvisa till dem.

Ytterligare tre upphandlingsregler är användbara i praktiken:

• Standarder med ”eller likvärdigt”. Artikel 42.3 b tillåter specifikationer med hänvisning till europeiska standarder, och varje hänvisning ska åtföljas av orden ”eller likvärdigt”. Att hänvisa till EN 301 549 är den naturliga vägen.
• Provningsrapporter och intyg. Enligt artikel 44.1 får upphandlande myndigheter kräva en provningsrapport eller ett intyg från ett organ för bedömning av överensstämmelse som bevis, men de ska också godta likvärdiga organ.
• Tilldelningskriterier och särskilda kontraktsvillkor. Tillgänglighet kan vara ett obligatoriskt krav, ett viktat tilldelningskriterium och ett villkor för fullgörande av kontraktet. De flesta lärosäten behöver alla tre.

Enligt skäl 21 i webbtillgänglighetsdirektivet ”påverkar [direktivet] inte tillämpningen av” artikel 42. Artikel 42 gör tillgänglighet till en del av inköpet; direktivet gör lärosätet ansvarigt för resultatet.

5. EN 301 549 och WCAG: vilken version gäller?

EN 301 549 är den europeiska standarden ”Accessibility requirements for ICT products and services” (tillgänglighetskrav för IKT-produkter och IKT-tjänster). Kapitlen om webb, dokument och programvara (avsnitt 9, 10 och 11) bygger på WCAG. Den 9 oktober 2026 är EN 301 549 V3.2.1 den version vars referens är offentliggjord för webbtillgänglighetsdirektivet, genom genomförandebeslut (EU) 2021/1339. V3.2.1 motsvarar WCAG 2.1 nivå AA.

Uppdateringen i september 2026

ETSI har publicerat EN 301 549 V4.1.1 (2026-09), betecknad som harmoniserad europeisk standard. Enligt förordet har kraven i avsnitt 9, 10 och 11 ”all been updated to align with the WCAG 2.2 recommendation” (alla uppdaterats för att stämma överens med WCAG 2.2), en ny bilaga ZA kopplar standarden till webbtillgänglighetsdirektivet och en ny bilaga ZB kopplar den till tillgänglighetsdirektivet (EAA). Den har tagits fram enligt standardiseringsbegäran M/587. Dokumentet anger den 24 augusti 2026 som datum för antagande och den 31 maj 2028 som datum för tillbakadragande av motstridiga nationella standarder.

Inte klart: den 9 oktober 2026 visade ETSI:s arbetsprogram statusen ”Delivery to the EC”, och kommissionens sida om webbtillgänglighet angav fortfarande V3.2.1. Presumtion om överensstämmelse enligt artikel 6 i direktivet förutsätter att referensen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. DigiToegankelijk, den nederländska statens tillgänglighetstjänst, skrev den 8 september 2026 att det ännu inte var känt (”niet bekend”) när kommissionen skulle harmonisera standarden. Kontrollera läget innan ni använder V4.1.1 som rättslig måttstock.

WCAG 2.1 och WCAG 2.2

WCAG 2.2 är en W3C-rekommendation (aktuell version daterad den 12 december 2024). Den lägger till nio framgångskriterier till WCAG 2.1, varav sex på nivå A och AA, som gäller synligt fokus, dragrörelser, storlek på klickytor, konsekvent hjälp, upprepad inmatning och tillgänglig autentisering. Den tog också bort ett kriterium: ”WCAG 2.2 has removed one success criterion, 4.1.1 Parsing.” (WCAG 2.2 har tagit bort ett framgångskriterium, 4.1.1 Parsning.) Innehåll som uppfyller WCAG 2.2 AA uppfyller i praktiken även WCAG 2.1 AA.

Flera lärosäten siktar redan högre än den rättsliga miniminivån. University of Cambridge uppmanar sin personal: ”Where possible, you should aim to comply with WCAG 2.2 AA.” (Om möjligt bör ni sikta på att uppfylla WCAG 2.2 AA.) Vrije Universiteit Amsterdam uppger att den följer WCAG 2.2 nivå AA för sin webbplats.

6. Nationella tillsynsmyndigheter

Varje medlemsstat utser organ som övervakar, rapporterar om och verkställer webbtillgänglighetsdirektivet, och kommissionen för en förteckning över dem. Tillsynen enligt EAA ligger ofta hos andra myndigheter, så ett lärosätes leverantörer kan stå under tillsyn av en annan myndighet. Tabellen återger vad vi läste den 9 oktober 2026.

Vi kunde inte bekräfta i en primärkälla om Arcom i Frankrike har en tillsynsroll enligt direktivet på vårt kontrolldatum, så myndigheten finns inte med. Kontrollera er nationella myndighets egna sidor innan ni förlitar er på tabellen.

7. Så läser ni en VPAT eller ACR kritiskt

Voluntary Product Accessibility Template (VPAT) ges ut kostnadsfritt av Information Technology Industry Council (ITI). ITI förklarar att ”a version of the VPAT which has been completed for a specific product is an ACR” (en VPAT som har fyllts i för en viss produkt är en ACR), det vill säga en Accessibility Conformance Report. Den aktuella mallen är ”VPAT® Version 2.5Rev (April 2025)” i fyra utgåvor: 508 (amerikanska federala regler), EU (baserad på EN 301 549), WCAG (WCAG 2.2) och INT (alla tre). ITI skriver också: ”No, ITI does not review or approve VPATs.” (Nej, ITI granskar eller godkänner inte VPAT:er.)

En ACR är alltså leverantörens egen beskrivning: strukturerad och jämförbar, men den behöver läsas noggrant. Kontrollera följande:

1. Utgåva och standard. Begär EU- eller INT-utgåvan i en europeisk upphandling. En rapport som bara följer 508 hänvisar till WCAG 2.0 och täcker inte kapitel i EN 301 549 som dokumentation och supporttjänster.
2. Produkt och version. Rapporten ska ange exakt den produkt, version och de moduler som ni köper. En rapport om webbklienten säger ingenting om mobilappen eller redigeringsverktyget.
3. Datum. En rapport som är mer än ett eller två år gammal beskriver en annan produkt.
4. Vem som har utvärderat och hur. Titta efter utvärderingsmetod, vilka hjälpmedel och webbläsare som använts och om en oberoende part har medverkat.
5. Begreppen för överensstämmelse. Mallen använder ”supports”, ”partially supports”, ”does not support” och ”not applicable” (stöds, stöds delvis, stöds inte, ej tillämpligt). ”Partially supports” utan en tydlig kommentar är inte till någon hjälp. Varje rad med delvis eller bristande stöd ska ange vad som brister och var.
6. ”Not applicable” används för ofta. Kriterier som undertexter, tangentbordsåtkomst eller tidsgränser är sällan ej tillämpliga för en lärplattform eller ett tentamenssystem.
7. Studenternas och personalens flöden. Kontrollera kriterierna bakom de uppgifter som spelar roll: logga in, lämna in en uppgift, skriva en tidsbegränsad tentamen, läsa återkoppling, bygga upp en kurs.
8. Åtgärdsplaner. En trovärdig rapport kopplar kriterier som inte uppfylls till en daterad färdplan. Begär en om den saknas.

Validemics analys Var lika försiktiga med en rapport full av ”supports” som med en som visar många brister. Få komplexa plattformar uppfyller kraven fullt ut. En ärlig rapport med tydliga kommentarer och en färdplan är bättre underlag än ett perfekt resultat utan redovisad metod.

Granskar ni en leverantör just nu? Validemic stämmer av leverantörens dokument mot GDPR och AI-förordningen och anger källa för varje bedömning. Testa demomiljön

8. Testa innan ni köper

Det är genom tester som ni kontrollerar påståendena. De behöver inte vara uttömmande. W3C:s utvärderingsmetod WCAG-EM (version 2 publicerad den 23 juli 2026) beskriver fem steg: avgränsa omfattningen, utforska produkten, välja ett representativt urval, utvärdera det och rapportera resultaten. Ett lärosäte kan tillämpa samma logik på de leverantörer som gått vidare i urvalet.

1. Välj de kritiska uppgifterna. Välj fem till tio uppgifter som studenter eller anställda måste kunna utföra, till exempel att registrera sig på en kurs, lämna in en fil, besvara olika typer av tentamensfrågor eller söka fram och ladda ned en artikel.
2. Kör automatiska kontroller. De hittar snabbt problem som saknade etiketter och kontrastfel, men kan inte avgöra om en alternativtext är meningsfull.
3. Testa manuellt med hjälpmedel. Använd enbart tangentbord, en skärmläsare (till exempel NVDA eller VoiceOver), förstoring till 200 % och 400 % samt röststyrning. University of Edinburgh skriver: ”you must test the website or application manually and not just use automated testing.” (ni måste testa webbplatsen eller applikationen manuellt och inte bara använda automatiska tester.)
4. Involvera användare med funktionsnedsättning. Studentstöd och personalnätverk kan hjälpa till med strukturerade användartester. Deras resultat skiljer sig ofta från expertgranskningar.
5. Dokumentera och jämför. Registrera varje brist mot kriteriet i EN 301 549 eller WCAG, så att den kan föras in i tillgänglighetsredogörelsen och åtgärdsplanen.

Oberoende spelar roll. University of Edinburghs Digital Accessibility Policy anger: ”Testing must be undertaken by independent body for externally developed systems and not the supplier or manufacturer.” (För externt utvecklade system ska testerna utföras av ett oberoende organ och inte av leverantören eller tillverkaren.) Erasmus Universiteit Rotterdam uppger att en extern part gör en manuell granskning vartannat år (”elke 2 jaar wordt er een handmatig onderzoek uitgevoerd door een externe partij”), och Lunds universitet skriver att det löpande låter ”oberoende experter” granska webbplatsen.

För tentamens- och övervakningssystem bör tillgänglighetstesterna göras parallellt med dataskyddsgranskningen; se vår guide om digitala tentamina och tentamensövervakning enligt GDPR och faktabladen om Inspera och WISEflow.

9. Avtalsvillkor och exempelformuleringar

Förfrågningsunderlaget sätter miniminivån; avtalet håller den på plats genom flera års releaser. Anpassa villkoren nedan till er nationella upphandlingsrätt och era avtalsmallar.

Exempel på kravformuleringar

Följande formuleringar är en utgångspunkt, inte juridisk text som passar varje rättsordning.

Kraven passar väl in i ett leverantörsfrågeformulär. Vårt planerade verktyg för leverantörsfrågeformulär kommer att få en modul för tillgänglighet, och vår guide till HECVAT för europeiska lärosäten förklarar hur frågeformulär kan kombineras med dokumentärt underlag.

10. E-resurser och förlagsplattformar

Biblioteken har samma problem på en annan marknad. Ett lärosäte licensierar databaser, e-tidskriftsplattformar och e-bokssamlingar från många förlag och aggregatorer, ofta via konsortier. Två nivåer behöver kontrolleras: plattformen (sökning, läsare, nedladdning) och innehållet (EPUB- eller PDF-filen).

EPUB Accessibility och metadata

EPUB Accessibility 1.1 är en W3C-rekommendation. Den kräver att varje EPUB-publikation har metadata om tillgänglighet enligt schema.org i sitt paketdokument, ett påstående om överensstämmelse som ”EPUB Accessibility 1.1 - WCAG 2.2 Level AA” när publikationen uppfyller kraven, och namnet på den part som har utvärderat den. EAA pekar åt samma håll: ”E-böcker ska göras upptäckbara genom tillhandahållande av information om e-bokens tillgänglighetsfunktioner via metadata.”

DAISY Consortiums kostnadsfria verktyg med öppen källkod, Ace by DAISY, kontrollerar EPUB-filer mot specifikationen. DAISY påpekar att det kan användas för att testa en EPUB ”which does not have digital rights management” (som saknar digital rättighetshantering), vilket är ett skäl att begära underlag från förlagen i stället för att själva testa skyddade filer.

Tillgänglighetsredogörelser från förlag

ASPIRE-projektet gjorde ”a pioneering snapshot of accessibility statements in 2018” (en banbrytande ögonblicksbild av tillgänglighetsredogörelser 2018) för förlag och e-boksplattformar. Det drivs nu som en granskningstjänst av textBOX, som publicerar ASPIRElists med betyg på tillgänglighetsredogörelser från förlag, plattformar och utbildningsinstitutioner. Betyget mäter hur väl en leverantör dokumenterar sin tillgänglighet, inte hur tillgänglig själva plattformen är, men det ger en snabb indikation på hur mycket leverantören kommer att kunna berätta för er.

Samarbete i konsortier

Det går inte att testa varje plattform på egen hand, så biblioteken samarbetar. I USA bildade Big Ten Academic Alliance 2015 Library E-Resource Accessibility Group, som växte till Library Accessibility Alliance. Den publicerar testresultat för e-resurser och arbetar ”with library vendors in initiatives to improve usability of online resources for all users” (med biblioteksleverantörer i initiativ för att göra onlineresurser mer användbara för alla). I Storbritannien driver Jisc ett nätverk för digital tillgänglighet för sina medlemmar. Europeiska konsortier kan återanvända sådana resultat, men äldre tester kan beskriva en äldre version av plattformen.

Vissa lärosäten har redan gjort detta till en del av bibliotekstjänsten. University of Edinburghs Information Services skriver: ”All databases are tested for accessibility and have accessibility statements published.” (Alla databaser testas för tillgänglighet och har publicerade tillgänglighetsredogörelser.)

Vad som bör stå i en licens för e-resurser

• Plattformen uppfyller EN 301 549 eller WCAG 2.1 AA (helst 2.2 AA), och en ACR eller tillgänglighetsredogörelse finns tillgänglig.
• Nytt e-boksinnehåll levereras som EPUB 3 med metadata om överensstämmelse med EPUB Accessibility; äldre titlar som bara finns som PDF identifieras.
• Digital rättighetshantering (DRM) blockerar inte talsyntes, skärmläsare, ombrytning av text eller byte av typsnitt.
• Licensen tillåter att tillgängliga exemplar framställs för användare med läsnedsättning, i enlighet med reglerna som genomför Marrakechfördraget (direktiv (EU) 2017/1564).
• Förlaget åtgärdar rapporterade hinder inom avtalade tider och tillhandahåller tillgängliga alternativ under tiden.

Licensvillkor om AI och text- och datautvinning väcker andra frågor; se vår planerade guide om bibliotekslicenser, AI och TDM och guiden om låntagarnas integritet i biblioteket enligt GDPR.

11. Vad europeiska lärosäten publicerar

Tillgänglighetsredogörelser och riktlinjer visar hur lärosäten i praktiken hanterar inköpta system.

Upphandling som uttryckligt krav

University College Dublin skriver att man strävar efter att ”incorporate accessibility considerations when procuring third-party systems or upgrading existing systems” (beakta tillgänglighet vid upphandling av tredjepartssystem och uppgradering av befintliga system). Vrije Universiteit Amsterdam skriver att digital tillgänglighet ”is vanuit de dienst IT een (zachte) eis naar leveranciers van applicaties toe en wordt door onze IT-architecten gehandhaafd” (är ett mjukt krav på applikationsleverantörer, som upprätthålls av IT-arkitekterna). Trinity College Dublin länkar från sin tillgänglighetssida till vägledning om ”Accessible Procurement of Goods and Services” (tillgänglig upphandling av varor och tjänster). University of Edinburghs riktlinjer omfattar ”systems provided by external suppliers” (system från externa leverantörer) och ”third-party systems we purchase or use” (tredjepartssystem som vi köper in eller använder).

Tredjepartskomponenter i redogörelserna

Helsingfors universitet anger rankningsdiagram som ”have been implemented using an external service, and they may be inaccessible to users relying on a screen reader” (har byggts med en extern tjänst och kan vara otillgängliga för den som använder skärmläsare). Köpenhamns universitets redogörelse tar upp en chattbot på studiesidorna ”som ikke er fuldt tilgængelig” (som inte är fullt tillgänglig) och ett verktyg för återkoppling, med kommentaren ”Det har ikke været realistisk at tilvejebringe et tilgængeligt alternativ” (det har inte varit realistiskt att ta fram ett tillgängligt alternativ). Universitetet i Oslos redogörelse på uustatus.no, uppdaterad den 17 juni 2026, redovisar delvis överensstämmelse med WCAG 2.1 och nämner videospelaren bland bristerna. Aalto-universitetets redogörelse beskriver en chattjänst från tredje part och hur leverantören uppdaterade den för tangentbords- och skärmläsaranvändning.

Universidad de Granadas redogörelse anger som undantaget ”Contenidos de terceros no financiados ni desarrollados por la Universidad de Granada” (innehåll från tredje part som varken finansierats eller tagits fram av Universidad de Granada), alltså direktivets undantag i spansk rätt. Universidad Autónoma de Madrid kopplar varje brist till ett numrerat krav i UNE-EN 301549:2022, och det är just den spårbarheten som upphandlare bör begära av leverantörer.

Självskattning eller oberoende granskning

Metoderna varierar. Helsingfors universitet skriver att dess webbtjänst ”has been audited by an external accessibility expert organisation” (har granskats av en extern expertorganisation för tillgänglighet). Universidad de Granadas redogörelse har tagits fram genom ”autoevaluación llevada a cabo por el propio organismo” (självskattning som organisationen själv har gjort). Aalto-universitetets redogörelse bygger också på självskattning. Universidade do Porto förklarar att dess portal delvis uppfyller Decreto-Lei n.º 83/2018, det portugisiska genomförandet av direktivet, och Gents universitet beskriver sin webbplats som delvis förenlig med EN 301 549 utifrån en intern kontroll.

Undervisningsmaterial och plattformar

KU Leuven skriver att tillgängligheten hos ”de leeromgeving en het cursusmateriaal is dan ook cruciaal voor de participatie van studenten met een functiebeperking” (lärmiljön och kursmaterialet är avgörande för att studenter med funktionsnedsättning ska kunna delta). Där har ni upphandlingsfrågan i en mening: lärmiljön är inköpt, och kursmaterialet är beroende av dess redigeringsverktyg. För lärplattformar, se våra faktablad om Canvas, Moodle och Brightspace, och för video om Kaltura och Panopto.

Verktyg som stödjer studenter med funktionsnedsättning kan också avslöja hälsouppgifter; se vår guide om hjälpmedel och GDPR.

12. Checklista för upphandlingen

Varje rad bör resultera i ett dokument eller ett beslut i leverantörsakten.

Checklistan kompletterar kontrollerna av dataskydd och informationssäkerhet i vår guide till leverantörsbedömning, som redan tar upp tillgänglighetsrapporten som en del av det grundläggande underlaget.

Källor

1. Direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer, artiklarna 1, 3 till 9 och 12, skälen 21, 30, 31 och 34 (texten i Europeiska unionens officiella tidning, läst via EU:s publikationsbyrå, hämtad 9 oktober 2026).
2. Direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (European Accessibility Act), artiklarna 2 till 4, 14, 24, 31 och 32, skäl 41 och bilaga I (hämtad 9 oktober 2026).
3. Direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling, artiklarna 2.1.4, 42 och 44 (hämtad 9 oktober 2026).
4. Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1339 om den harmoniserade standarden för webbplatser och mobila applikationer (EN 301 549 V3.2.1) (hämtad 9 oktober 2026).
5. Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1523 om en mall för tillgänglighetsutlåtanden (hämtad 9 oktober 2026).
6. Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1524 om en övervakningsmetod (hämtad 9 oktober 2026).
7. Europeiska kommissionen: Web Accessibility (hämtad 9 oktober 2026).
8. Europeiska kommissionen: nationella organ för övervakning, rapportering och tillsyn enligt webbtillgänglighetsdirektivet (hämtad 9 oktober 2026).
9. Europeiska kommissionen: European Accessibility Act (hämtad 9 oktober 2026).
10. ETSI/CEN/CENELEC EN 301 549 V4.1.1 (2026-09), Accessibility requirements for ICT products and services, förord och inledning (hämtad 9 oktober 2026).
11. ETSI:s arbetsprogram, REN/HF-00301561 (revidering av EN 301 549 V3.2.1) (hämtad 9 oktober 2026).
12. DigiToegankelijk: Nieuwe versie van EN 301 549 aanstaande, met update naar WCAG 2.2, 8 september 2026 (hämtad 9 oktober 2026).
13. W3C: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2 (hämtad 9 oktober 2026).
14. W3C WAI: WCAG-EM overview (hämtad 9 oktober 2026).
15. Information Technology Industry Council: VPAT (hämtad 9 oktober 2026).
16. W3C: EPUB Accessibility 1.1 (hämtad 9 oktober 2026).
17. DAISY Consortium: Ace by DAISY (hämtad 9 oktober 2026).
18. Inclusive Publishing (DAISY Consortium): Regional Guidance and Legislation (hämtad 9 oktober 2026).
19. ASPIRE (textBOX): granskning av tillgänglighetsredogörelser och ASPIRElist för plattformar (hämtad 9 oktober 2026).
20. Library Accessibility Alliance: Who we are (hämtad 9 oktober 2026).
21. Jisc: Meeting accessibility regulations (hämtad 9 oktober 2026).
22. Jisc: Accessibility regulations, what you need to know, uppdaterad 21 februari 2023 (hämtad 9 oktober 2026).
23. DIGG: Digital tillgänglighet (hämtad 9 oktober 2026).
24. Uu-tilsynet (Norge) (hämtad 9 oktober 2026).
25. Traficom: Saavutettavuusvaatimukset (hämtad 9 oktober 2026).
26. Digitaliseringsstyrelsen: Webtilgængelighed (hämtad 9 oktober 2026).
27. DigiToegankelijk och Over DigiToegankelijk (Logius) (hämtad 9 oktober 2026).
28. DINUM: Référentiel général d'amélioration de l'accessibilité (RGAA) (hämtad 9 oktober 2026).
29. Observatorio de Accesibilidad Web (Spanien) (hämtad 9 oktober 2026).
30. ARTE, Agência para a Reforma Tecnológica do Estado (Portugal) (hämtad 9 oktober 2026).
31. University of Edinburgh: Digital Accessibility Policy (hämtad 9 oktober 2026).
32. University of Edinburgh Information Services: Legal requirements (hämtad 9 oktober 2026).
33. University of Edinburgh: Library services for disabled users (hämtad 9 oktober 2026).
34. University of Cambridge UIS: Creating digital content that's accessible (hämtad 9 oktober 2026).
35. Helsingfors universitet: Accessibility statement (hämtad 9 oktober 2026).
36. Aalto-universitetet: Accessibility statement (hämtad 9 oktober 2026).
37. Lunds universitet: Tillgänglighet för www.lu.se (hämtad 9 oktober 2026).
38. Universitetet i Oslo: tillgänglighetsredogörelse för uio.no (uustatus.no) (hämtad 9 oktober 2026).
39. Köpenhamns universitet: Tilgængelighedserklæring for www.ku.dk (hämtad 9 oktober 2026).
40. Vrije Universiteit Amsterdam: Digitale toegankelijkheid (hämtad 9 oktober 2026).
41. Erasmus Universiteit Rotterdam: Digitale toegankelijkheid (hämtad 9 oktober 2026).
42. Gents universitet: Toegankelijkheid voor personen met een beperking (hämtad 9 oktober 2026).
43. KU Leuven: Digitale toegankelijkheid (hämtad 9 oktober 2026).
44. University College Dublin: Accessibility Statement (hämtad 9 oktober 2026).
45. Trinity College Dublin: Accessibility (hämtad 9 oktober 2026).
46. Universidad de Granada: Declaración de accesibilidad (hämtad 9 oktober 2026).
47. Universidad Autónoma de Madrid: Declaración de accesibilidad (hämtad 9 oktober 2026).
48. Universidade do Porto: Declaração de acessibilidade (hämtad 9 oktober 2026).

Om den här sidan

Källorna kontrollerades den 9 oktober 2026. Vi har läst rättsakterna i de versioner av Europeiska unionens officiella tidning som EU:s publikationsbyrå tillhandahåller (de svenska språkversionerna för citaten), dokumentet EN 301 549 V4.1.1 och ETSI:s arbetsprogram, sidorna från kommissionen, W3C, ITI, DAISY, Jisc och de nationella myndigheter som anges ovan samt tillgänglighetsredogörelser och riktlinjer från sexton lärosäten i tio länder. Citat från sidor på andra språk än svenska återges på originalspråket med vår översättning inom parentes. Där vi gör egna tolkningar är de märkta som Validemics analys. Sidan är allmän information, inte juridisk rådgivning; nationella genomföranden och ert lärosätes egna upphandlingsregler kan innebära ytterligare krav. Statusen för EN 301 549 V4.1.1 som harmoniserad standard var inte klar på vårt kontrolldatum, och vi uppdaterar sidan när den ändras. Om du hittar ett fel eller något som är inaktuellt, kontakta oss så rättar vi det.