AI och text- och datautvinning i bibliotekets licensavtal: en guide för högskolebibliotek (2026)

Förlagen för in AI-klausuler i licensavtalen för e-resurser snabbare än de flesta bibliotek hinner granska dem. Guiden förklarar vad EU-rätten redan garanterar lärosäten när det gäller text- och datautvinning, var avtal fortfarande kan begränsa AI-användning, vad bibliotekskonsortier rekommenderar och hur du granskar och förhandlar ett licensavtal klausul för klausul.

Publicerad 9 oktober 2026 · Källor kontrollerade 9 oktober 2026

Finns även på: English · Nederlands · Norsk · Suomi · Dansk · Français · Español · Português

1. Varför AI-klausulerna dyker upp nu

Fram till 2023 hanterade de flesta licensavtal för e-resurser text- och datautvinning i en eller två meningar, oftast genom att tillåta icke-kommersiell utvinning för forskning eller hänvisa till ett API hos förlaget. Generativ AI förändrade de kommersiella förutsättningarna. Förlagen säljer nu licenser för AI-träning, driver egna AI-assistenter för forskning och vill hindra att innehåll som biblioteken prenumererar på hamnar i tredje parts modeller.

International Coalition of Library Consortia (ICOLC) beskrev följden i mars 2024: leverantörer av e-resurser hade börjat lägga fram nya licensvillkor för bibliotek och konsortier som begränsade AI-relaterade rättigheter. Under 2025 uppgav LIBER, sammanslutningen av europeiska forskningsbibliotek, att man såg ”license agreements which try to prevent AI and data mining activities in direct conflict with EU law” (licensavtal som försöker förhindra AI och datautvinning i direkt strid med EU-rätten).

Åbo universitets bibliotek skrev till sina användare i april 2024: ”It is very likely that agreements for licensed resources will include more AI clauses as they are renewed.” (Det är mycket troligt att avtalen för licensierade resurser kommer att innehålla fler AI-klausuler när de förnyas.) Den förväntningen har besannats. För den som arbetar med licenser på biblioteket är det praktiska problemet att AI-klausulerna kommer in via rutinmässiga förnyelser, ofta med olika formuleringar från varje förlag, och ibland i webbplatsvillkor som licensavtalet hänvisar till.

2. Vad tillåter artikel 3 i DSM-direktivet?

Enligt artikel 3 i direktiv (EU) 2019/790 får forskningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner göra mångfaldiganden och utdrag av verk som de har laglig tillgång till, i syfte att utföra text- och datautvinning för forskningsändamål. Ett lärosäte är en forskningsorganisation; direktivet nämner uttryckligen ”universitet med tillhörande bibliotek” (artikel 2.1). Avtalsvillkor som strider mot artikel 3 är utan verkan (artikel 7.1).

De viktigaste delarna, med citat ur den svenska lydelsen i EUT:

• Definition. Text- och datautvinning är ”automatiserad analysteknik som används för att analysera text och data i digital form för att generera information” (artikel 2.2), inklusive mönster, trender och samband.
• Laglig tillgång. Enligt skäl 14 bör vid prenumerationer ”de personer som är knutna till dessa och som omfattas av dessa prenumerationer anses ha laglig tillgång”. Innehåll som är fritt tillgängligt online omfattas också.
• Lagring. Kopiorna ”ska lagras på ett sätt som garanterar en lämplig säkerhetsnivå och får behållas för forskningsändamål, inbegripet för verifiering av forskningsresultat” (artikel 3.2).
• Förlagens åtgärder. Rättsinnehavare får vidta åtgärder för att säkerställa ”säkerheten och integriteten i nätverk och databaser där verk eller andra alster finns”, men ”Dessa åtgärder ska inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.” (artikel 3.3).
• Kan inte avtalas bort. ”En avtalsbestämmelse som strider mot undantagen i artiklarna 3, 5 och 6 ska vara utan verkan.” (artikel 7.1).

Om det allmänna undantaget anges dessutom i artikel 4.4: ”Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av artikel 3 i detta direktiv.” Ett förlags förbehåll enligt artikel 4 tar alltså inte bort forskningsundantaget.

Validemics analys Artikel 3 skyddar själva utvinningen (mångfaldigande och utdrag för analys). Enligt sin ordalydelse omfattar den inte att licensierat innehåll delas med utomstående eller görs tillgängligt för andra. Det är i det gränslandet som de flesta tvister om AI-klausuler uppstår.

3. Hur skiljer sig artikel 4?

Artikel 4 tillåter vem som helst med laglig tillgång att utföra text- och datautvinning för valfritt ändamål, även kommersiell AI-utveckling. Undantaget gäller bara om rättsinnehavaren inte uttryckligen har förbehållit sig användningen ”på lämpligt sätt, exempelvis maskinläsbara metoder i fråga om innehåll som gjorts allmänt tillgängligt online” (artikel 4.3). Artikel 4 finns inte med i artikel 7.1, så avtal kan begränsa det.

Enligt skäl 18 bör det för innehåll online anses lämpligt att förbehålla sig rättigheterna endast genom maskinläsbara metoder, ”inklusive metadata och villkor för en webbplats eller en tjänst”, medan förbehåll i andra fall kan göras genom avtal eller ensidiga förklaringar.

De stora förlagen signalerar nu förbehåll på flera sätt. Det här hittade vi på kontrolldatumet:

Validemics analys Ett maskinläsbart förbehåll uttrycker ett undantag från artikel 4 (opt-out). Eftersom artikel 4.4 bevarar artikel 3 bör varken ett förbehåll eller ett krav på samtycke hindra ett lärosäte med laglig tillgång från att utföra text- och datautvinning för forskningsändamål. Om ett förlags signaler eller villkor antyder att samtycke behövs även för forskning, be förlaget bekräfta i licensavtalet att användning enligt artikel 3 inte påverkas.

4. Genomförandet i sex länder

Medlemsstaterna har genomfört artiklarna 3 och 4 med egna formuleringar, och detaljerna spelar roll vid avtalsgranskning. Vi läste de nationella lagtexterna nedan på kontrolldatumet.

Två detaljer är bra att känna till när du läser ett licensavtal. Enligt svenska 15 b § får kopiorna inte bevaras längre än vad som är nödvändigt för ändamålet, vilket är snävare än direktivets regel om bevarande. Den finska lagtexten förbjuder uttryckligen att forskningsutvinning hindras med tekniska medel, vilket går längre än direktivets ordalydelse. Kontrollera den aktuella konsoliderade lagtexten i ditt eget land innan du förlitar dig på sammanfattningarna; den danska konsoliderade versionen som vi läste anger en senare ändringslag. Vi kunde inte läsa det franska genomförandet på Légifrance på kontrolldatumet.

5. Hur hänvisar AI-förordningen till text- och datautvinning?

AI-förordningen (förordning (EU) 2024/1689) kopplar till DSM-direktivet på ett ställe som är viktigt för bibliotek. Enligt artikel 53.1 c ska leverantörer av AI-modeller för allmänna ändamål införa en policy för att följa unionsrätten om upphovsrätt, och i synnerhet identifiera och efterleva ”ett förbehåll för rättigheter som uttryckts enligt artikel 4.3 i direktiv (EU) 2019/790”.

Tre saker följer av detta för den som arbetar med licenser på biblioteket:

1. Skyldigheten ligger på modelleverantörerna, inte på biblioteken. Ett lärosäte som använder ett AI-verktyg är normalt tillhandahållare, inte leverantör av en AI-modell för allmänna ändamål. Enligt artikel 53.1 d ska leverantörerna också offentliggöra en sammanfattning av det innehåll som använts för träning, enligt en mall från AI-byrån. Enligt artikel 53.2 gäller punkterna c och d även för modeller med öppen källkod.
2. Utvinning för forskning är fortfarande något annat. I skäl 105 konstateras att rättsinnehavare får förbehålla sig rättigheterna för att förhindra text- och datautvinning, ”såvida detta inte sker för forskningsändamål”. Om rättigheterna har förbehållits ”måste leverantörer av AI-modeller för allmänna ändamål erhålla ett tillstånd från rättsinnehavarna”.
3. Förbehållen har nu en väg till efterlevnad. Enligt kommissionens uppförandekod för AI-modeller för allmänna ändamål (kapitlet om upphovsrätt) åtar sig undertecknarna att följa robots.txt och andra lämpliga maskinläsbara protokoll, och att inte kringgå begränsningar ”imposed by subscription models or paywalls” (som följer av prenumerationsmodeller eller betalväggar). Det är ett av skälen till att förlagen har formaliserat sina förbehåll enligt artikel 4.

AI-omnibusen (förordning (EU) 2026/1744), i kraft sedan 27 juli 2026, ändrade inte artikel 53; vi kontrollerade varje ändringspunkt. För den bredare tidslinjen, se vår genomgång av AI-förordningen och guiden om AI-förordningen för lärosäten. Själva upphovsrättstexten finns på vår sida om DSM-direktivet.

6. Text- och datautvinning jämfört med att använda innehåll i AI-verktyg

Forskares text- och datautvinning och ”AI-användning” blandas ofta ihop i avtalsutkast, men rättsligt är det olika saker. Att hålla isär dem är det mest användbara en granskare kan göra, eftersom lagen skyddar vissa av dem starkt och andra inte alls.

Validemics analys När en licensierad pdf laddas upp i en chattbot för konsumenter skapas en kopia hos en tredje part som kan spara den och, beroende på abonnemang, använda den för träning. Enligt artikel 3.2 ska kopior lagras på ett sätt som garanterar en lämplig säkerhetsnivå. Det är svårt att hävda att en chattbot för konsumenter uppfyller det kravet, så bibliotek bör inte framställa artikel 3 som ett tillstånd för den användningen. AI-tjänster för företag eller lärosäten med avtalade åtaganden om att inte träna på indata och om lagringstider är en annan sak, och det är där förhandlingar om licensavtalet kan göra verklig skillnad. Vår guide om GDPR och AI-verktyg i forskning tar upp dataskyddssidan, och våra faktablad om ChatGPT, Microsoft Copilot och NotebookLM visar vad respektive leverantör dokumenterar om träning.

7. Vanliga begränsande klausuler

Begränsande AI-klausuler följer ett fåtal mönster. Exemplen nedan kommer från publicerade källor, inte från konfidentiella avtal.

• Generella förbud mot AI-användning. Enligt Elseviers webbplatsvillkor får innehåll inte användas i kombination med ett AI-verktyg ”(including to train an algorithm, test, process, analyse, generate output and/or develop any form of” AI) (inklusive för att träna en algoritm, testa, bearbeta, analysera, generera resultat och/eller utveckla någon form av AI), om det inte uttryckligen är tillåtet, till exempel genom ett licens- eller prenumerationsavtal.
• Ingen träning, inte heller indirekt. Authors Alliance analyserade en klausul som ett kommersiellt förlag föreslog ett universitet och som förbjöd användarna att använda innehållet för att ”directly or indirectly develop, train, program, improve, and/or enrich any artificial intelligence tool” (direkt eller indirekt utveckla, träna, programmera, förbättra och/eller berika något AI-verktyg).
• Ingen uppladdning i tredje parts AI-verktyg. Samma klausul tillät att innehåll fördes över till tredje parts AI-verktyg endast om verktyget ”is not trained or fine-tuned using the Content” (inte tränas eller finjusteras med innehållet). Åbo universitet uppger att FinELibs villkor för Springer Compact (2024–2025) anger att materialet ”must also not be used directly or indirectly to train artificial intelligence” (inte heller får användas direkt eller indirekt för att träna AI).
• Villkor för drift. Åbo sammanfattar FinELibs avtal med Elsevier (2024–2025) så att AI-verktyg ska köras i prenumerantens egen miljö eller, om de drivs av tredje part, hålla uppladdat material tillgängligt endast för prenumeranten och behöriga användare.
• Begränsningar av programvara, inte bara av användning. Teresa Nobre från COMMUNIA citerade i maj 2025 på Kluwer Copyright Blog licensvillkor som bibliotek hade rapporterat och som riktade sig mot ”the use of browsers with integrated or connected functionality of an automated IT application” (användning av webbläsare med integrerad eller ansluten funktionalitet från en automatiserad IT-applikation).
• Avgifter för rättigheter som lagen redan ger. University of Californias Office of Scholarly Communication skriver att vissa leverantörer ”attempt to preclude, or charge additional and unsupportable fees for, fair uses like training AI tools” (försöker förhindra, eller ta ut extra och ohållbara avgifter för, tillåten användning enligt fair use, som att träna AI-verktyg).
• Nytt ansvar och nya övervakningsskyldigheter. Klausuler som gör lärosätet ansvarigt för varje användares AI-användning eller kräver att det övervakar användarna. ICOLC:s uttalande kräver att AI-klausuler ”not introduce new liability clauses beyond the scope of what has previously been agreed upon” (inte inför nya ansvarsklausuler utöver vad som tidigare avtalats).

Nobres inlägg lyfter också en strukturell risk: många licensavtal anger lagen i ett land utanför EU som tillämplig lag. Artikel 7.1 skyddar artikel 3 enligt EU-rätten, men en klausul om utländsk tillämplig lag kan göra det svårare att hävda rättigheten. Inlägget föreslår att forskningsundantaget behandlas som en internationellt tvingande regel. I praktiken är det enklare att begära att lagen i en EU-medlemsstat ska gälla, eller en uttrycklig skrivning om att lagstadgade undantag inte påverkas.

Granskar ni en leverantör just nu? Validemic stämmer av leverantörens dokument mot GDPR och AI-förordningen och anger källa för varje bedömning. Testa demomiljön

8. Förslag på avtalstext från biblioteksorganisationer

Flera biblioteksorganisationer har publicerat ståndpunkter som du kan hänvisa till i förhandlingar. Vi läste följande på kontrolldatumet.

ICOLC Statement on AI in Licensing (22 mars 2024)

Uttalandet anger principer för AI-klausuler i konsortielicenser. Sammanfattningsvis ska AI-klausuler:

• ”permit the use of AI for any and all legal purposes” (tillåta användning av AI för alla lagliga ändamål) som stöder icke-kommersiell forskning, undervisning och lärande;
• i fleråriga licensavtal ge formella möjligheter till revidering när lagstiftning och teknik förändras;
• inte begränsa användarnas handlingar ”in ways that are fundamentally unenforceable” (på sätt som i grunden inte går att upprätthålla);
• inte hindra behöriga användare från att göra licensierat innehåll fullt tillgängligt;
• inte införas på ett sätt som begränsar konsortiets ordinarie granskning;
• inte lägga till nytt ansvar utöver vad som tidigare avtalats.

LIBER ställde sig bakom uttalandet 2025 och uppmanade leverantörerna att följa principerna så att forskare kan utöva sina rättigheter enligt EU-rätten. IReL, det irländska konsortiet för elektroniska forskningsresurser, ställde sig bakom det i maj 2024 och skrev att det är ”committed to maintaining the rights of our users and the values of members in our agreements with vendors.” (fast beslutet att värna användarnas rättigheter och medlemmarnas värderingar i avtalen med leverantörer.)

University of California (2024)

UC Libraries publicerade en ståndpunkt i mars 2024 tillsammans med avtalstext som kan anpassas. UC Office of Scholarly Communication sammanfattar att licensierade produkter får användas med AI-verktyg så länge det inte:

• ”create a competing or commercial product or service for use by third parties” (skapar en konkurrerande eller kommersiell produkt eller tjänst för tredje parts användning);
• ”unreasonably disrupt the functionality of the subscribed products” (orimligt stör funktionen hos de prenumererade produkterna);
• ”reproduce or redistribute the subscribed products for third parties” (mångfaldigar eller vidaredistribuerar de prenumererade produkterna till tredje part).

Inlägget rekommenderar också att licensavtal ”require commercially reasonable security measures” (kräver kommersiellt rimliga säkerhetsåtgärder) och påpekar att förlag i ”more than forty countries” (fler än fyrtio länder) inte kan använda avtal för att sätta upphovsrättsliga undantag för forskning ur spel. Där står: ”we hope to see express contractual allowance for AI training become the norm in academic licensing” (vi hoppas att ett uttryckligt avtalat tillstånd för AI-träning blir norm i akademiska licensavtal).

LIBER

LIBER drev frågan om ett undantag för text- och datautvinning redan före DSM-direktivet och välkomnade i mars 2019 ”a Europe-wide copyright exception for Text and Data Mining” (ett upphovsrättsligt undantag för text- och datautvinning i hela Europa). LIBER:s stöd 2025 för ICOLC:s uttalande är den mest direkta ståndpunkt om AI-klausuler i licensavtal från LIBER som vi hittade.

Andra organisationer

Jisc i Storbritannien har via sitt National Centre for AI publicerat vägledning om hur man står emot begränsande AI-klausuler i licensavtal, men sidan gav ett åtkomstfel när vi försökte läsa den på kontrolldatumet, så vi sammanfattar den inte här. I USA publicerade SPARC i mars 2024 en analys av förlagens sidfötter som förbehåller AI-rättigheter, med rekommendationen att använda klausuler som bevarar fair use och att låta det förhandlade licensavtalet gå före klickvillkor. Vi hittade inga publicerade AI-klausuler från Bibsam (Sverige), UKB eller SURF (Nederländerna), Couperin (Frankrike) eller SPARC Europe på kontrolldatumet. Konsortier delar ofta sina ståndpunkter bara med medlemmarna, så fråga ditt konsortium direkt.

9. Vad universitetsbibliotek säger till sina användare

Bibliotekens vägledning till användarna är en bra indikation på vad licensavtalen faktiskt tillåter, eftersom biblioteken skriver den efter att ha läst sina avtal. Sidorna nedan, från sex länder, visar både den restriktiva utgångspunkten och vart utvecklingen är på väg.

”Det är inte tillåtet att [...] använda upphovsrättsskyddade publikationer och annat material som inmatning i AI-verktyg.”

”Het is niet toegestaan gelicentieerd materiaal te gebruiken in AI tools, bijvoorbeeld voor maken van een samenvatting.” (Det är inte tillåtet att använda licensierat material i AI-verktyg, till exempel för att göra en sammanfattning.)

”Please note, you are not allowed to upload copyrighted materials to an AI tool.” (Observera att du inte får ladda upp upphovsrättsskyddat material i ett AI-verktyg.)

SDU tillägger att användarna är ”free to upload patents and open access publications” (fria att ladda upp patent och publikationer med öppen tillgång). Helsingfors varnar för att ett brott mot användarvillkoren kan leda till att alla användare förlorar rätten att använda resursen.

”bulk uploading subscription-based content to third-party LLMs is not advisable.” (det är inte tillrådligt att massuppladda prenumererat innehåll i tredje parts stora språkmodeller.)

Queen's University Belfast påpekar också att även öppet licensierat innehåll kan vara ett problem: med en Creative Commons-licens som begränsar kommersiell användning ”sharing this content with an AI could violate the terms, as many AI platforms operate commercially” (kan delning av innehållet med en AI bryta mot villkoren, eftersom många AI-plattformar drivs kommersiellt). University of East Anglia påminner personalen om att det brittiska undantaget för icke-kommersiell text- och datautvinning i forskningssyfte ”also trumps any publisher's contract restrictions” (även går före förlagens avtalsbegränsningar) när biblioteket redan har en prenumeration.

”The University endeavors to secure AI usage and training rights across all of our e-resource licenses.” (Universitetet strävar efter att säkra rätt till AI-användning och träning i alla våra licensavtal för e-resurser.)

Berkeley tillägger att ”licenses may not allow for use or training of their content with public versions of AI tools” (licensavtalen kanske inte tillåter användning eller träning av innehållet med öppna versioner av AI-verktyg) och ber användarna kontakta biblioteket innan de använder AI med någon licensierad resurs. University of Waterloo (Kanada) skriver att ”Most library resources can't be shared with or uploaded to generative artificial intelligence (GenAI) tools” (de flesta biblioteksresurser inte får delas med eller laddas upp i verktyg för generativ AI) och att brott mot detta ”can result in loss of access for individual users or the entire campus” (kan leda till att enskilda användare eller hela lärosätet förlorar åtkomsten). American University (USA) tillämpar sin begränsning på ”all AI tools, including AU-licensed platforms” (alla AI-verktyg, även plattformar som AU licensierar), men inte på material med öppen tillgång eller på AI-sökfunktioner som är inbyggda i bibliotekets databaser, till exempel JSTOR.

Åbo universitets bibliotek (Finland) har ett mer detaljerat angreppssätt och förklarar avtal för avtal vad FinELibs villkor för Elsevier och Springer Compact tillåter, och hänvisar användarna till villkoren för respektive resurs. Enligt Åbo tillåter Elsevieravtalet AI-stödda förkortningar, redigeringar och översättningar för en behörig användares personliga bruk, under villkoren för drift.

Validemics analys En generell vägledning om ”ingen AI” är lätt att kommunicera, men den går längre än många licensavtal och nämner inte forskningsundantaget i artikel 3. Ett budskap i flera nivåer fungerar bättre: text- och datautvinning för forskning skyddas av lagen; uppladdning i öppna AI-verktyg är inte tillåten om inte licensavtalet säger det; godkända AI-verktyg som lärosätet tillhandahåller kan vara tillåtna för vissa resurser. För exempel på vilka AI-verktyg europeiska lärosäten godkänner, se AI-verktyg som godkänts vid europeiska lärosäten och AI-tjänster vid nordiska lärosäten.

10. Klausul, risk och föreslagen hållning

Använd tabellen när du läser ett utkast. De föreslagna hållningarna bygger på ICOLC:s principer och UC:s avtalstext ovan, tillsammans med det EU-rättsliga läget; anpassa dem efter ditt konsortiums mandat. Klausulerna återges på engelska, eftersom de flesta licensavtal för e-resurser är skrivna på engelska.

Vår granskare av AI-klausuler i licensavtal markerar dessa mönster automatiskt och föreslår vilken hållning i tabellen som gäller.

11. Checklista för förhandling

12. Integritet i förlagens AI-verktyg

Förlagens AI-assistenter licensieras som innehåll men fungerar som programvarutjänster. De behandlar användarkonton, frågor, konversationshistorik och användningsloggar, och de skickar frågorna vidare till leverantörer av stora språkmodeller. Det gör dem till en GDPR-fråga och inte bara en licensfråga, och det är lätt att missa eftersom avtalet förhandlas av biblioteket snarare än av IT-upphandlingen.

Vad leverantörerna säger offentligt (kontrollerat 9 oktober 2026):

• Scopus AI (Elsevier). Elsevier uppger att OpenAI:s ChatGPT, driftad på Microsoft Azure, är en av modellerna som används, med ett avtal om att ”no user queries will be stored or used to train or improve ChatGPT” (inga användarfrågor kommer att lagras eller användas för att träna eller förbättra ChatGPT). Enligt produktsidan sparas vanlig konversationshistorik tills avtalet upphör, och tillfälliga konversationer i upp till 30 dagar. Supportsidorna råder: ”Do not enter personal, confidential, or sensitive information into Scopus AI.” (Ange inte personliga, konfidentiella eller känsliga uppgifter i Scopus AI.) Vårt faktablad om Scopus AI går igenom detaljerna.
• Clarivate (forskningsassistenterna i Web of Science, ProQuest och Primo). I Clarivates AI-policy står: ”Clarivate does not use your data to directly or indirectly train LLMs.” (Clarivate använder inte era uppgifter för att direkt eller indirekt träna stora språkmodeller.) Vi hittade ingen modelleverantör namngiven på den sidan.
• JSTOR:s forskningsverktyg (ITHAKA). I ITHAKA:s marknadsföringsmaterial från 2024 står: ”Your prompts and content text are never used to further train models and are deleted after 30 days.” (Dina frågor och innehållstexter används aldrig för vidare träning av modeller och raderas efter 30 dagar.) Enligt JSTOR:s supportdokumentation kan administratörer slå på eller av verktyget för alla användare vid en institution.

Frågor att ställa innan en AI-funktion från ett förlag slås på:

1. Är förlaget personuppgiftsbiträde åt lärosätet eller personuppgiftsansvarigt för användaruppgifterna? Finns ett personuppgiftsbiträdesavtal som omfattar AI-funktionen?
2. Vilka leverantörer av AI-modeller tar emot frågorna, och i vilka regioner? Finns de med som underbiträden?
3. Hur länge sparas frågor, svar och konversationshistorik, och kan lärosätet korta tiden?
4. Används frågor eller användningsdata för att träna eller förbättra förlagets egna modeller, inte bara tredje parts modell?
5. Kan funktionen stängas av per institution, och är den av- eller påslagen som standard?
6. Kopplas frågorna till identifierbara användare i användningsrapporter eller loggar som delas med lärosätet?

Forskare kan skriva in opublicerade hypoteser, textutkast eller uppgifter om forskningspersoner i de här verktygen. Bibliotekets vägledning till användarna bör tala om vad som inte ska skrivas in. Vår guide om biblioteksanvändares integritet och GDPR tar upp användaruppgifter i bibliotekssystem i bredare mening, och guiden om leverantörsbedömning förklarar hela granskningen.

13. Granskning steg för steg

1. Samla in hela texten. Ta fram licensavtalet, alla bilagor och varje dokument som avtalet hänvisar till, inklusive webbplatsvillkor och AI-policyer. Notera datum för vart och ett.
2. Gör en första genomsökning. Klistra in texten i granskaren av AI-klausuler i licensavtal eller sök efter termer som ”artificial intelligence”, ”machine learning”, ”train”, ”mining”, ”automated”, ”robot”, ”third party” och ”derivative”.
3. Håll isär aktiviteterna. Avgör för varje markerad klausul om den rör utvinning för forskning (artikel 3), allmän utvinning (artikel 4), uppladdning i AI-verktyg, modellträning eller förlagets egen AI-funktion. Använd tabellen i avsnitt 6.
4. Kontrollera vilken lag som gäller. Bekräfta vilken lag som är tillämplig och hur ditt land har genomfört direktivet. Notera om klausulen skulle vara utan verkan enligt den.
5. Jämför med er hållning. Använd klausultabellen och ert konsortiums mandat. Många konsortier har antagit eller ställt sig bakom ICOLC:s principer.
6. Granska AI-funktionen som en leverantör. Om plattformen har en AI-assistent, ställ integritetsfrågorna ovan och involvera dataskyddsombudet. Vår granskare av personuppgiftsbiträdesavtal hjälper till med personuppgiftsbiträdesavtalet.
7. Förhandla och dokumentera. Skicka ändringsmarkerad text, inte bara kommentarer. Dokumentera vad som godtogs, vad som avvisades och varför.
8. Informera användarna. Publicera AI-tillstånden per resurs i katalogen eller ERM-systemet, och uppdatera den allmänna vägledningen så att den speglar forskningsundantaget.
9. Bevaka. Webbplatsvillkor, AI-policyer och underbiträdeslistor ändras under avtalsperioden. Följ dem och granska vid förnyelse. Vårt verktyg för bevakning av underbiträden kan hjälpa till med AI-leverantörerna.

Om lärosätet också har en allmän AI-policy, koppla licenstillstånden till den så att användarna möter en och samma regel. Vår mall för AI-policy för lärosäten kan vara en utgångspunkt.

Källor

1. Direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden, artiklarna 2, 3, 4 och 7 samt skälen 14 och 18, lästa i EUT-texten via publications.europa.eu (hämtad 9 oktober 2026).
2. Förordning (EU) 2024/1689 (AI-förordningen), artikel 53 samt skälen 105 och 106 (hämtad 9 oktober 2026).
3. Förordning (EU) 2026/1744 (digital omnibus om AI), artikel 1 (hämtad 9 oktober 2026).
4. Europeiska kommissionen: The General-Purpose AI Code of Practice, kapitlet om upphovsrätt (hämtad 9 oktober 2026).
5. Sverige: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 15 a–15 c §§ (hämtad 9 oktober 2026).
6. Nederländerna: Auteurswet, artiklarna 15n och 15o (hämtad 9 oktober 2026).
7. Tyskland: UrhG § 44b, § 60d och § 60g (hämtad 9 oktober 2026).
8. Finland: Tekijänoikeuslaki (404/1961), 13 b § (hämtad 9 oktober 2026).
9. Danmark: Ophavsretsloven (LBK nr 1093 af 20/08/2023), §§ 11 b och 11 c (hämtad 9 oktober 2026).
10. Storbritannien: Copyright, Designs and Patents Act 1988, section 29A (hämtad 9 oktober 2026).
11. ICOLC Statement on AI in Licensing, 22 mars 2024 (hämtad 9 oktober 2026).
12. LIBER endorses ICOLC Statement on AI in Licensing, 2025 (hämtad 9 oktober 2026).
13. IReL endorses the ICOLC Statement on AI in Licensing, 16 maj 2024 (hämtad 9 oktober 2026).
14. LIBER welcomes copyright improvements for libraries, 26 mars 2019 (hämtad 9 oktober 2026).
15. University of California Office of Scholarly Communication: Fair use rights to conduct text and data mining and use artificial intelligence tools are essential for UC research and teaching, 12 mars 2024 (hämtad 9 oktober 2026).
16. UC Berkeley Library: Conditions of use for electronic resources (hämtad 9 oktober 2026).
17. Helsingfors universitets bibliotek: Villkor för användning av e-resurser (hämtad 9 oktober 2026).
18. Åbo universitet (University of Turku): Electronic resources and use of artificial intelligence tools, 23 april 2024 (hämtad 9 oktober 2026).
19. Radboud-universitetet: Gebruiksvoorwaarden digitale bibliotheek (hämtad 9 oktober 2026).
20. Syddansk Universitets bibliotek: Copyright (guide för naturvetenskap och teknik) (hämtad 9 oktober 2026).
21. Queen's University Belfast Library: Uploading to LLMs (hämtad 9 oktober 2026).
22. University of East Anglia Library: Using library online resources (hämtad 9 oktober 2026).
23. University of Waterloo Library: Use of library resources with AI (hämtad 9 oktober 2026).
24. American University Library: May I upload library electronic resources into an AI tool or LLM? (hämtad 9 oktober 2026).
25. Elseviers webbplatsvillkor, reviderade 12 mars 2026, och Elseviers TDMRep-licens (hämtad 9 oktober 2026).
26. Wiley Online Librarys fil med TDM-förbehåll och sidfoten på wiley.com (hämtad 9 oktober 2026).
27. Springer Nature: TDM reservation policy (hämtad 9 oktober 2026).
28. Sage: TDM and AI policy (hämtad 9 oktober 2026).
29. Taylor & Francis: Text and data mining policy (hämtad 9 oktober 2026).
30. Elsevier: Scopus AI och supportartikel om Scopus AI (hämtad 9 oktober 2026).
31. Clarivate: AI Policy (academia) (hämtad 9 oktober 2026).
32. ITHAKA: informationsblad om JSTOR:s forskningsverktyg (2024) och JSTOR-support: hantering av institutionens åtkomst till AI-forskningsverktyget (hämtad 9 oktober 2026).
33. Authors Alliance (Samberg och Hansen): Restricting innovation: how publisher contracts undermine scholarly AI research, 6 december 2024 (hämtad 9 oktober 2026).
34. Kluwer Copyright Blog (Teresa Nobre): Unfair licensing practices: the library experience, 15 maj 2025 (hämtad 9 oktober 2026).
35. SPARC (Kyle Courtney): All TDM and AI rights reserved?, 28 mars 2024 (hämtad 9 oktober 2026).

Om den här sidan

Källorna kontrollerades den 9 oktober 2026. Vi läste DSM-direktivet, AI-förordningen och AI-omnibusen i de versioner av EUT som Europeiska unionens publikationsbyrå publicerar, de nationella lagarna på myndigheternas officiella webbplatser och de biblioteks-, konsortie- och förlagssidor som anges ovan. Citat ur EU-rättsakterna återges i den officiella svenska lydelsen och citat ur upphovsrättslagen ordagrant. Övriga citat återges i originalformuleringen, med vår egen svenska översättning inom parentes när originalet inte är på svenska. Vi kunde inte läsa det franska genomförandet på Légifrance eller Jiscs vägledning om AI-klausuler på kontrolldatumet, så vi beskriver dem inte. Där vi gör en egen tolkning är den märkt som Validemics analys. Sidan är allmän information, inte juridisk rådgivning, och beskriver inte villkoren i något konfidentiellt licensavtal. Om du hittar ett fel, eller om ditt konsortium har publicerat principer för AI i licensavtal som vi borde ta med, kontakta oss så rättar vi det.